Vår alldeles otroliga o helt fantastiska KELLIE har fått somna idag. Denna otroliga hund som inte har passerat o lämnat någon oberörd. Kellie blev 12 år o 8 månader. Händelserika år fyllda av tävlande, träning, uppfostring av valpar, andra hundar, bångstyriga får, obstinata amkor, små ömtåliga kycklingar. Allt kunde hon vår fantastiska Kellie.

Kellie tillbringade sina  sista 5 år hos Fia i Gävle(Fia har dottern Iss och dotterdottern Oy). Bättre pension kan ingen hund få. Kellie har haft det helt fantastiskt där hos dig Fia... Tack snälla du för allt du betytt för Kellie o mig under dessa åren.

1996 kom den fantastiska Finn-vallens Kellie in i mitt liv. Det är nog bara en gång i livet som man får äga en sådan pärla.. Hon bokstavligen kastades in i mitt liv för ingen ville ha den jobbiga hunden. Vi var o tittade på en liten gård o de som bodde i huset såg att vi hade BC dekaler på bilen o nämnde då att de också hade border collie. De skulle separera o kunde/ville inte ha henne kvar. Hon var 1 år o de frågade om vi kunde hjälpa till att omplacera henne. Jag sa ok kom hit med henne så får vi se vad det är. Snacka om lyckokast. Kellie hade iof inte haft bästa möjliga förutsättningar sitt första år i livet så en vanlig människa hade nog blivit galen o inte ens vågat tänka på att behålla henne. Hon bet sönder allt, stress drack så fort det stod vatten framme, all päls ramlade av henne pga. stress. Men med hennes fantastiska starka psyke så fick jag hennes förtroende. Hon lämnade aldrig min sida. Hon kunde ligga eller sitta vid min sida o bara titta på mig i timmar med stor tacksamhet o tilltro i blicken. Vi fann varandra o ALLT stämde. Mycket jobb fick läggas ner för att få henne att landa men vilken hund. De som fått äran att få ta del av Kellie vet precis vad jag menar. Hon har tävlat 3 lydnads SM, agility. SK-får o SK-nöt i vallning. Mamma till 4 suveräna kullar valpar, massor av fina barnbarn.

Kellie fick självklart ge namn åt vår kennel. Jag skulle kunna skriva en bok om denna hund.

Jag vet att ni är många med mig som kommer att känna en tomhet i hjärtat vid detta besked.

Kellie fick sluta med värdighet idag. Hon var på härlig promenad, hon fick leka, hon fick fika bullar med Fia(som vi vet så älskade kellie mat). Viktigast av allt så fick hon valla, sköta om "sina" får. Hon låg o tittade på fåren med huvudet i Fias knä när veterinären hjälpte henne på färden till Regnbågsbron...(ni måste klicka här) Där hamnar våra fantastiska vänner när de går vidare. Tack snälla gulliga Fia för att du gav Kellie ett så värdigt o fint slut.

Det har varit en både hemsk o fantastisk dag i dag. Känslorna överöser en o tårarna rinner. Att skriva detta gör att tårarna rinner igen o igen o igen.  Men hjärtat fylls av värme o glädje över ALLT hon gett oss alla, som vän, mamma, mormor o farmor till era fantastiska hundar. Stef tände ett ljus för henne som har brunnit under hela eftermiddagen o kvällen. Tack älskling för att du finns här i svåra stunder.

Utan Kellie hade livet sett annorlunda ut. För er som träffat henne så vet jag att ni känner en stor saknad o för er som aldrig fick chansen så finns det mycket att berätta.

Vi kommer somna med en tomhet men med massor av värme i våra hjärtan ikväll..

ÄLSKADE KELLIE VI GLÖMMER DIG ALDRIG, DU FINNS I VÅRA MINNEN FÖR ALLTID